MåndagsX:et

Kjell Albin Abrahamson är en välkänd röst för många radiolyssnare. Men bakom den trygga mansrösten är han en person med starka åsikter och har i sina år som utrikeskorrespondent fått uppleva flera våldsamma konflikter.

–Alla synintryck sätter sig i hjärtat, säger Abrahamson.

Född 1945, har Kjell Albin Abrahamson haft en brokig uppväxt i de jämtländska skogarna.

–Jag tog aldrig studenten, vilket var väldigt ovanligt på den tiden.

 

Han fick jobb på Sveriges Television 1970 och har efter det arbetat som utrikeskorrespondent på Sveriges Radio. Nu delar han med sig av erfarenheter, råd och tips till framtidens journalister. Han varnar bland annat för att redaktionerna i framtiden kommer att minskas.

–På grund av att de jagar kostnader så kommer man att lägga satsningar hos produktionsbolag och frilansjournalister. Detta är en trend som jag inte tycker om, säger Abrahamson.

 

Utrikeskorrespondent – detsamma som fredssoldat

Att arbeta som utrikeskorrespondent är hårt, bland annat i de länder som Abrahamson har arbetat i. Där har diktaturer och krig varit en del av vad han rapporterat hem om.

–Det krävs att man har ett hjärta av sten för att klara av att rapportera det jag har sett.

 

Kjell Albin har ett syfte med sitt arbete.

–Det kan låta stort, men man kämpar för en ökad förståelse mellan olika folk. Svensk media i allmänhet, med SR som undantag, har en tendens att bygga motsättningar genom att fokusera på skillnaderna. Jag försöker hitta likheterna, säger Abrahamson.

 

Men det finns fördelar med att vara utrikeskorrespondent.

–Chansen att till exempel Milosevic hör mina sändningar är mycket liten. Det gör att man känner sig betydligt friare i sitt jobb än om man vore lokalreporter, säger Abrahamson.

 

Polen – ett kreativt land

Det land Abrahamson har arbetat mest i är Polen. Under 70-talet jobbade han på den statliga radiostationen i landet. Skillnaderna mot hur det var att arbeta i Sverige på den tiden var stora menar han. I det då kommunistiska Polen var man tvungen att lämna in texter i förväg.

Det blev ingen större skillnad för mig, eftersom jag höll på mest kulturprogram, berättar Abrahamson.

 

Efter att ha jobbat både i Ryssland och på Balkan återvände han till Polen igen där han har bott och arbetat de senaste 15 åren. Vad som gjort att han stannat kvar är vad han kallar för ett kreativt samhällsklimat.

–De har en dramatisk historia och har lidit enormt mycket. Det finns många bra storys där, säger Abrahamson.

 

Stressigt arbete med komplikationer

Abrahamson har på senare år drabbats av tre hjärtinfarkter och han tror det beror på journalistyrkets höga tempo.

–Det är inte alls som förr när man på SVT kunde göra inslag en hel dag till kvällens sändningar. Nu ska man jobba över hela dygnet, säger han.

Han berättar att han tidigare använts sig av vad han kallar för världens äldsta sömnmedel, alkohol.

–Alla synintryck sätter sig på hjärtat och för att klara av pressen så tar man det för att överleva. Jag lever på lånad tid och är glad för varje gång jag vaknar på morgonen, säger Kjell Albin Abrahamson.

 

Adam Pettersson

Ett inspirerande tal hölls av arrangörerna som uppladdning inför Winter Pride-festivalen i Piteå i lördags. Under paraden spelades Lady Gaga på hög volym och folk bar regnbågens färger.
- Detta är ett sätt att i grupp visa upp något som man är stolt över, säger Emelie Mire Åsell, som är ordförande för RFSL ungdom.

Winter Prides deltagare gick i en parad genom Piteå

Pridefestivaler innehåller inspirerande tal, intressanta diskussioner, regnbågens färger och en dag fylld med fest. Winter Pride i Piteå samlade en liten skara personer. De ser Pride som ett tillfälle att komma samman och göra en förändring.

–Jag älskar Pridefestivaler. Härlig fest, men även en viktig markering. Man ska komma ihåg historiken bakom Pride, som handlar om politisk kamp, säger Christian Antoni Möllerop som är vice förbundsordförande i RFSL.

 

Började i New York

Pride har gjort att fler personer vågat komma fram och vara stolta. Det handlar om styrka och skillnaden som man kan göra i stor grupp. Pridefestivaler firas på flera platser världen över till minne för Stonewall, upproret där en grupp homosexuella i New York hösten 1969 gick emot polisen.

–Stonewall-upproret var en milstolpe, men just i Sverige hölls den första Pride-demonstrationen i Örebro 1971 där ett av kraven var att två personer av samma kön ska få gifta sig med varandra, säger Emelie Mire Åsell.

Homosexualitet handlar inte bara om en livssituation, utan det är en identitetsfråga som ständigt HBTQ-personer får kämpa med. Emelie anser att folk i samhället ofta glömmer identitetsfrågan. Under föreläsningen med Christian Antoni Möllerop berättar han om att acceptansen för homosexuella var liten. Samhället visste, men genom homosexuellas diskretion såg inte folk det. Eller rättare sagt valde att inte se eftersom det ansågs som fel.

–Idag har det blivit lättare, men jag tror fortfarande att det finns där. Samhället accepterar, men frågan är om individen gör det. Man ser inte vad som exempelvis händer i skolan eller i slutna kompisgäng, säger Emelie Mire Åsell.

 

Pride utsatt för hot och attacker

Winter Pride i Piteå har aldrig utsatts för några som helst hot eller våld, men det har förekommit bland annat i storstäderna. Under Pridefestivalerna står poliser längst parad-sträckan för att försäkra sig om att inget våld förekommer.

–För några år sedan blev Stockholm Pride attackerat av nynazister. Det har ju hänt och man har haft olika incidenter där folk har angripit och hotat deltagare, säger Christian Antoni Möllerop.

Christian hävdar att det finns en del negativa rörelser inom Sverige som går till attack mot Pridefestivaler, vilket är ett steg bakåt för demokratin i Sverige. Därför är det viktigt att Pridefestivalerna fortsätter att växa.

–Men det viktiga att påpeka är också att vi ser till att ha det riktigt roligt. Avslutar Christian med ett leende på läpparna.

Linnea Johansson

PITEÅ.

Svanarna har återvänt och Ica har dragit fram mjukglassmaskinen. Äntligen är det vår och dags för halsdukarna att gå i pension. Galgarna i butikerna har fyllts med bondromantik, hippiestil och den ständigt återkommande marina trenden.

–Om man ska investera i något så tycker jag att man ska satsa på en enkel långklänning, berättar Kicki Widmark som är butikschef på Gina Tricot i Piteå.

 

Kicki Widmark är butikschef på Gina Tricot

 

De hellånga hippieklänningarna och jumpsuitsen har fullkomligt invaderat butikerna. De må vara vackra, men ger ett svårburet intryck.

–Man kan exempelvis satsa på en enkel klänning i trikå och blanda in sin egen stil. Lägg till ett skärp i midjan, klumpiga smycken och en liten schysst jeansjacka. Om man är åt det tuffare bikerhållet så kan man ha grova boots till, säger Kicki Widmark.

 

Framhäv solbrännan med vitt

De fräscha, ljusa plaggen syntes tidigt hos de stora modehusen och har nu kommit till kedjorna. De charmiga topparna med romantiska virkade detaljer kan smälta vilken isbit som helst. Efter inköp av ett par jeansshorts så är det bara att vänta in högtrycksvärmen.

–Det är mycket som är skönt och löst i vår.  Jag tycker att man ska våga gå ifrån jeansen och satsa på chinos eller en snygg haremsbyxa, säger Kicki.

 

Den som är intresserad av kläder har förmodligen garderoben full med skira tyger, chiffongblusar och puderrosa plagg. De är klassiska och håller för några rundor i solen. Däremot tycker Kicki att det finns en del plagg som kan få kliva undan.

–Man ska våga gå ifrån leggings och tunika, även om det är ett av de skönaste plaggen som någonsin har kommit på modet. Leggings kan exempelvis bytas ut mot shorts och strumpbyxor.

 

Spara tusenlappar - skippa Onepiece

De slappa helkroppsdräkterna i fleece och flanell skapar kontrovers. En del av befolkningen tycker att konstruktionen är mysig, underbar och värd varenda krona. Vissa drar sig inte för att bära sin Onepiece bland folk. Andra undrar vad det var för fel med att mysa i leggings och huvtröja. Kicki Widmark hör till den andra gruppen.

–Köp inte Onepiece i vår, säger Kicki och skrattar. Jag har en känsla av att de kommer att slå på mindre ställen, som Foppatofflan ungefär.

Men innerst inne så tycker inte hon att det finns några plagg som är ”förbjudna” att bära.

–Man ska tänka på vad som passar ens egen stil och kroppsform. Det är man snyggast i, säger Kicki Widmark.

 

Josefin Strang

Piteå

Norrbottens enda träbro heter Sågforsbron och ligger vid Åträsk, fyra mil utanför Piteå. Den ska restaureras i år och arbetet ska börja till hösten.
-Helst ska den vara klar redan samma höst, säger Jeanette Aro som jobbar vid kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen i Norrbotten.

Det var när Länsstyrelsen i Norrbotten inventerade alla allmänna vägar i länet som de märkte att Sågforsbron var den enda träbron i länet.

–Bron fick då en hög bevarandeklassning, säger Jeanette Aro.

Det är Piteå museum som ansvarar för restaureringen av Sågforsbron. Att planera och förbereda konstruktionen har kostat några hundra tusen. Ytterligare en miljon kronor finns i budgeten.

Bra initiativ

-Det är roligt och bra att det satsas på bron, tycker Kjell Andersson som bor i Lillpite.

Han ser gärna att bron blir funktionell igen. I dagsläget får inga bilar färdas på den på grund av dess dåliga tillstånd. Själv har Kjell inte varit där på flera år.

-Det har blivit en bortglömd väg tyvärr.

Sågforsbron ska rivas ner och byggas upp igen. Det skadade timret ska ersättas med friskt virke. Kjell Andersson tror inte att bron blir sig lik.

-Jag tror inte att det går att göra. Går det verkligen att riva ner en bro och sen bygga upp den igen på samma sätt? Det tvivlar jag på, säger han.

”Exakt blir det aldrig”

-Det har gjorts en dokumentation om bron. Det för att kunna efterlikna den så mycket som möjligt, säger Aro.
När bron byggdes så använde byggarna gammalt ladvirke. Ladvirke används än i dag men inte till broar.

Tanken är att bron ska återuppbyggas med samma tekniker som användes när den byggdes. Därför kommer Gallijaur-Järvlia kulturbyggsförening att genomföra restaurationen.

-Målet är att bron ska vara likt originalet till 98 procent, säger Jeanette Aro.

Marcus Wikström

PITEÅ

Piteå dansar och ler var först i Norrland som gatufest. Nu blir festivalen först igen, men denna gång gäller det ett nytt koncept. Festivalen är nu inriktad på ny estetik. Det ska vara renare, snyggare och mer stil. Stora artister som Veronica Maggio och Carola Häggkvist är bokade och arrangörerna hoppas på succé.

 

De senaste åren har det inte gått så bra för stadsfesten Piteå dansar och ler. Festivalen har gått med stor förlust de senaste två åren och hotades av nedläggning efter 2010 års arrangemang. Nu verkar det dock som att vinden har vänt då arrangörernas humör är på topp och planeringen för årets festival är i full gång.

 

– Årets festival kommer att bli skitbra! Verkligen riktigt bra, säger Fredrik Johansson, en av de huvudansvariga för arrangemanget.

 

Mindre festivalområde

Specifikt vad som har gjorts för att se till att festivalen ska bli en succé i år är enligt Fredrik svårt att förklara. Det är hela upplägget som ska få tillbaka publiken igen.

– Vi vill vara först och skapa en nytt koncept som inte är som alla andras. Vi hoppas att det ska sprida sig till fler festivaler.

 

Resurser ska i år läggas på utsmyckning och inramning av området. Att hålla området rent är en stor prioritering och hela området ska vara estetiskt tilltalande.

– Vi vill skapa en helt ny stämning på festivalen, säger Fredrik.

 

Nytt för i år är också att själva området ändras. Det blir lite mindre, men det blir inte så stor skillnad att det kommer märkas. Rådhustorget ska på dagtid användas av lokala hantverkare som kan ställa ut sina verk men under kvällstid hör inte torget till festivalområdet. Scenen som tidigare varit placerad på rådhustorget har nu flyttats till byxtorget. Festivalen har för övrigt bara tre scener i år och den stora scenen är flyttad till parkeringen vid kyrkan.

 

Scen i kyrkan

Den tredje scenen kommer att vara i kyrkan. Det kommer alltså vara en mindre inomhusscen och Fredrik vet inte än vilka band som ska spela där men han har förhoppningar om att det kommer att bli bra.

– Ljudet där passar inte alla band men vi tror att det kan bli riktigt häftigt säger han.

 

Större artister som bland annat Veronica Maggio, The Ark, Mustasch och Carola Häggkvist är bokade och ett flertal mindre artister. Ett annat nytillskott i år är att det finns en pågående tävling som tar plats på Challenge i Piteå om att bli Sveriges bästa liveband, där förstapriset är en spelning på stora scenen under PDOL.

 

Per Embretsen

 

MåndagsX:et har träffat Anu och Jan Juvonen som tillsammans med sin familj medverkade i TV4:s programserie ”Mamma Byter Bo”. Anu bytte hem under åtta dagar med familjens raka motsats och senare idag kommer ni att få höra deras upplevelse av bytet och vad som fick Anu att gå i taket bland damm och ostrukturerade vardagsrutiner. Familjen berättar vad kärnan i deras stora familj är. Hur gör man för att få ihop vardagen med sju barn och tre hundar?

 

Håll utkik efter radioreportaget av Mia Storm Komonen

Sista lördagen i maj är det dags för en stor utomhusfest på en av Musikhögskolans innergårdar. Tidigare Idol-deltagaren Lars Eriksson kommer att uppträda och kvällen är tänkt som startskottet för sommaren.

–Vi vill göra något annorlunda och förhoppningsvis lyckas blanda studenterna med de övriga Piteborna, säger Camilla Berglund som arrangerar tillsammans med Josefin Söderberg

Idén föddes för en månad sedan då Camilla Berglund var på plats när Lars Eriksson spelade. Spelningen drog inte mer än ca 30 personer.

–Det tyckte jag var alldeles för lite så vi frågade honom om han var intresserad att komma tillbaka och uppträda för en större publik och efter ett par kontakter via mail blev det klart i dag, berättar Camilla.

 

”Fest hela kvällen”

Det är på en av Musikhögskolans innergårdar som det är tänkt att spelningen ska äga rum. Men det blir inte bara ett uppträdande. Förutom ett förband av elever från skolan så kommer det att vara DJ och fest hela kvällen och alkoholförsäljning.

–Även efter Lars har spelat så ska musiken vara fortsatt mysig, lite indierockig. Det kanske inte blir den bästa mixen att dra igång Lady Gaga direkt efter spelningen, men kanske senare på kvällen, säger Camilla.

 

Förhoppningen är att besökarna ska stanna kvar efter spelningen och festa vidare hela natten. Därför ska de försöka göra gräsytan mer inbjudande.

–Vi kommer att inreda gården för att skapa inomhuskänsla, med soffor, mattor och lampor, säger Josefin.

 

Nytt album i februari

Lars Eriksson slog igenom i Idol 2008 och har sedan dess släppt tre singlar, en tillsammans med Elin Sigvardsson. I februari släpptes hans första album, Rust and golden dust.

–Det är kanske inte så många som känner igen namnet, men när man förklarar vem det är så minns de flesta honom från Idol, säger Camilla

 

Lars Eriksson ser fram emot att komma till Piteå igen:

–Det ska bli kul att komma upp och se hur Piteå ser ut på försommaren och träffa trevliga människor. Sen vill jag spela så att jag inte ska rosta igen.

 

Hoppas på bra väder

En förhoppning som Camilla och Josefin har är att det inte bara ska bli studenter utan att även många "vanliga" Pitebor ska dyka upp. Genom att annonsera på stan och sprida ryktet hoppas man uppnå det. Ännu vet inte arrangörerna hur eventet ska finansieras. Förhoppningen är att det ska vara gratis genom finansiering av Accelerator. Annars blir det biljettförsäljning som får dra in pengarna. Nu väntar möten med Polis och räddningstjänsten för tillstånd. Men det finns bara en sak som oroar.

–Bara det inte blir regn. Vi kommer i så fall att flytta in i Black Box på Acusticum, men det skulle vara tråkigt om vi inte kunde vara ute, säger Josefin och Camilla.

Peter Wikberg

Jerry Carlssons film ”Komma ut” kommer att visas vid Tribeca Film festival 2011 i New York.  På festivalen visas 60 filmer och ”Komma ut” är den enda skandinaviska.

Filmen är skriven och regisserad av Jerry Carlsson och producerad av Tjockishjärta film för RFSL Stockholm. Den har spelats in som en del av projektet Kompassen. Projektet vänder sig till unga HBTQ-personer för att stärka deras självförtroende.

”Jag ville ta in folk i just de tankar som många HBTQ-personer någon gång har upplevt. Det är funderingar som kan cirkulera i flera år och bygga upp stora hinder inom en själv. Genom att synliggöra dessa tankar ville jag visa varför det kan vara både svårt och väldigt viktigt att få ”Komma ut”, säger Jerry Carlsson

Kortfilmen var en av 6000 kortfilmer som skickats in och kommer att tävla under kategorin "Best Narrative Short Film”, bästa berättande kortfilm. Tribeca Film festival grundades av bland andra Robert De Niro, 2002 och äger rum i New York, 20 april – 1 maj.

Caroline Lundström

Fotnot: HBTQ-person står för homosexuell, bisexuell, transsexuell eller queer-person.

Välkomna till MåndagsX:ets webbpublicering. Under dagen kommer vi att publicera artiklar, bilder och radioklipp med nyheter från Piteå producerade av en redaktion bestående av förstaårs studenter på Journalistutbildningen i Piteå.