Krönika: Vem är skyldig?
Långt ifrån alla plagg på catwalken hamnar i affären där en vanlig dödlig människa kan gå och köpa dem. Jag är en av dessa dödliga människor och jag har verkligen försökt att förstå mig på modet på catwalken och i klädaffärerna på stan. Det är ytterst svårt.
Vad är vitsen med magtröja, haremsbyxa, den asymmetriska designen på så många plagg, etcetera? Detta är plagg som jag själv inte tycker passar på någon människa. Magtröjan ser ut som om det inte fanns tillräckligt mycket tyg, medan det verkar vara för mycket tyg på haremsbyxan. Dessa asymmetriska plagg har ett utseende som en tygbit i en slöjdsal på en mellanstadieskola.
Kanske är det så att den som ändå väljer att bära ett av dessa – för mig besynnerliga – plagg, gör det bara för att det är ”mode”. Det är klart att alla inte kan tycka om allt mode, men jag vill åtminstone förstå vad som är poängen med det. Men vem har egentligen rätt att säga vad som är mode och inte?
Jag skulle aldrig kunna tänka att sätta på mig ett plagg som i mina ögon är obekvämt och allt annat än snyggt – trots att det är moderiktigt och hyllas av många modeexperter. Mode borde handla om den som ska bära plagget. För plagget ser mycket bättre ut om personen som bär det tycker om färgen och formen på plagget. Då spelar det inte någon roll om någon med exempelvis breda höfter har ett åtsittande plagg.
Jag ställer bara frågan en gång.
VEM är den skyldige till denna modeförvirring?
Är det designernas fel? – för att de designar kläderna.
Är det modehusens fel? – för att de producerar kläderna.
Är det konsumenternas fel? – för att de ”konsumerar” kläderna.
För att få några någorlunda vettiga klädesplagg borde människor göra sina röster hörda – och det högt så att modehusen och designerna vet vad konsumenterna vill ha.
Ida Lindgren
